2025 Shetland
Välkommen till Valborgs blogg! Kartan visar rutten. Om du undrar över hamnar som vi besökt så kan du förstora kartan rejält så syns hamnarna tydligt! Växla över till satellitbild så syns bryggorna i detalj!
I år seglar vi mot Norge och vidare mot Shetland.
Längst ner på sidan kan du skriva en aktuell kommentar och bifoga en bild – skriv bildtexten i ett nytt stycke på slutet av kommentaren. Om du vill kommentera något av inläggen så klicka på “Svara” under bilden. OBS att nya personers inlägg måste godkännas av moderator innan de blir synliga på nätet!
OBS att det blivit så många kommentarer att de senaste hamnat på en ny sida. Klicka på “Senare kommentarer”
2/8 Troup Head havssuleberg☀️
Vi hade tänkt ta bussen men fick skjuts med hamnkaptenen som var född i byn bredvid fågelberget. Stigen gick högt på klippan men fantastisk utsikt ned mot havssulorna som ibland var bara några meter bort. Dom verkade inte bry sig alls om oss. Fiks på branten och sen fortsatte stigen över bördiga fält förbi kohagar ned till byn Gardentown. Hamnkapten hade tipsat oss om Harbucks, ett charity kafé där man donerade till byns aktiviteter istället för att betala. Men det fanns en prislista med lämpliga summor för donation, så det var enkelt. Te och sötpannkakor smakade gott efter ca 6 km promenad.
Bussen hem skulle gå om ca 2 Tim men vi mötte den åt andra hållet och fick då åka med till Fraserburgh på en slingrig väg som gick upp o ner mellan raviner och bördiga åkrar. Den gick till Banff och vi gick strandpromenaden ca 4 km tillbaka till båten
Flera tusen havssulor på klipporna
Vackra fåglar
Jättefin bild!
Start från vatten
Trångt på berget
Är det lika trångt i hamnen nu då alla seglare väntar på att stormen ska passera?
Peterhead har 20 gästplatser så det är ingen trängsel men vi har många grannar på bryggorna som stormsäkrar sina båtar
Tete a tete
Välkomna hem. Ser på API’t att Valborg är åter på sin hemma plats.
Cykel i Gardentown där vi fikade på Harbucks där man betalade med donationer till dagens charity-projekt
Wick till Whitehills, 47nm, 6-10 m/s NNV, uppehåll
Med akterlig vind länsade vi över Morsey Firth. Sjöresan gick rakt igenom en enorm vindkraftspark, den fjärde största i värden. Inne mellan alla de stora propellrarna rådde en surrealistisk Don Quichotte- känsla. En ganska häftig upplevelse. Ankomsten till Whitehills bjöd på en något pulshöjande upplevelse när Ragnar manövrerade in i den mycket trånga hamnen.
Vindsnurror överallt
Trång hamn. Valborg ligger till vänster om den blåa båten i hitre raden. Roy hade några dm framåt när han puttade in fören och jag hade en dm till betongkajen i akter
Vilken service! Vinna-vinna! 😂
31/7 Scrabster till Wick, 22 nm (men 33 över grund, dvs strömmen har fört oss 11 nm!), 3-14 m/s, duggregn
Prognosen sa 13 m/s men det blåste bara 3. när vi lämnade Scrabster så vi satte alla segel. Duggregn o dimma som kom o gick. Avfärd kl 09 som hamnkaptenen rekommenderat för en bra färd genom Pentland Firth (lågvatten i Crabster kl 06.38). Pentland Firth är en en av de kraftigaste malströmmarna i världen, med en hastighet på upp till 16 knop (30 km/h). Värst är när ström möter vind men vi hade både vind och ström med oss, dvs farbart för liten båt om man går vid rätt tid i förhållande till tidvattnet och på rätt plats i strömmarna.
Lite strömvirvlar vid Dunnet Head men sen lugnt o ngn knops medström men det var så lite vid att vi fick köra lite motor för att få styrfart. Vi följde Inner Sound enligt anvisningarna och höll ut från uddarna. Men där tog strömmen fart och var uppe i drygt 5 knop samtidigt som vinden gav oss 5 knop dvs nästan 11 knops fart🤠⛵️ En del virvlar men inte svårt att styra. Lätt brytande vågor (som varnas för på sjökortet) innan Duncansby Head men Valborg red dom fint 🌊
Väl runt hörnet kom den utlovade vinden så vi styrde söderut i 9 knops fart även fast strömmen minskat till 2,5-3 knop. Revad fock o 2 rev i storen när vi gled in i viken vid Wick. Blåsigt att zigzacka in i hamnbassängen där 2 gula jackor stod på kajen o tog emot. Efter en tur på stan blev vi bjudna på te i grannbåten och sen blev det panerad makrill som Roy stekte till middag 😋
Roligt med strömvirvlar
Här går det undan, nästan 11 knop över grund med 5,4 knops medström (den lilla lila pilen, den gula är vinden)
Valborg färdades snabbt i den svaga vinden med hjälp av den starka ostliga strömmen genom Pentland Firth.
trim.B1ACD3C0-5A99-442A-A92A-3ABF804CF36A
Vilken fart – på både båt och film! Och kanske lite skönt vara förbi?
Ja, när jag läste om 16 knops medström kändes det lite för mycket 😉 Motströms ska man inte gå! Dyning och vind är oftast från väster, dvs mycket enklare att gå från väster till öster som vi gjorde och inte tvärtom.
30/7, Talmine bay till Scrabster, 25 nm, 0-7 m/s, lite stänk
Efter en stillsam natt på redden i Talmine Bay lättade vi ankar för att segla mot Scrabster som ligger vid det av sjöfarare fruktade Pentland sund. Det växlade mellan bleke och stiltje under största delen av resan. Trots mycket motorgång blev det en trevlig dag och en angenäm resa. Humöret var gott hos besättningen vid ankomst. Som enda gästbåt i hamnen besöktes hamnkontoret där tjänstekvinnan nämnde gästande båtar i singular. Scrabster har förändrats mycket sen jag var här för ca 15 år sedan. Det finns numera en kryssningskaj för stora fartyg och flera resturanger i byn. Massturismen har börjat drabba denna landsända av Scottland och det påverkat atmosfären. Men det finns ännu små aktiva fiskebåtar som håller kvar en del av den gamla genuiniteten. I morgon väntar Pentland Firth.
Valborg på den enda gästplatsen i Scrabster
Sällskap i hamnen
Toan finns en bit bort och det var 10000 steg till Lidl
Bagpipes för kryssningsdeltagarna
MacRill har kommit ombord
Hamnade han på Mc Grill sen? 😉
27/7 Kinlochbervie till Talmine Bay i Tongue Bay, 34 nm, 0-5 m/s V vridande till NO
Ulf o Göran drog till bussen och vi till affären. Efter att ha bunkrat körde vi motor ut i det fina solskenet. Lite strömvirvlar strax utanför Loch Inchard men Cape Wrath på hörnet av Skottland var helt lugn i slack water som vi prickade in fint. Vinden vred lagom för att vi skulle kunna segla större delen av vägen med 2-4 knop genom vattnet. Fint när det var 2 knops medström men värre när det blev en dryg knop mot oss. När vinden drev över mot NO blev det kryss. Men motström på 1,5 knop gjorde att vi nästan backade tillbaka i samma spår. Då gav vi upp och startade motorn sista biten.
Det var en del dyning i den svaga vinden så vi var lite spända på om den skulle nå in i vår tänkta ankarvik. Men pilotboken hade helt rätt, det var minimalt m dyning där vi ankrade. Många bojar för lokalbefolkningen i viken. Solsken hela dagen, det var ett tag sedan Skottland bjöd på detta 🤠
Gott med en landare i kvällssolen
Stornoway till Kinlochbervie, 42 nm, 4-8 m/s, uppehåll
Idag var det dags för vår sista etapp innan Göran och jag ger oss hem igen. Vindutsikterna var lite osäkra med ett hotande stiltjebälte mellan Hebriderna och “mainland”. Vi valde därför en tidig avgång. Prick kl 8 kom vi iväg i en svag västlig vind, vilket gjorde att vi fick stötta med motor till att börja med. Väl ute på fritt vatten kom vinden och vi satte av mot en waypoint vid mynningen av Loch Bervie. Mellan 6 och 7 knop i halv vind gav en bekväm segling. När vi närmade oss kusten av “mainland” började en dyning från Atlanten rulla in och gången blev inte fullt lika bekväm men aldrig stökig. När solen sedan började bryta igenom molnen och höjde temperaturen några grader blev det riktigt skönt.
Inte mycket hände utan vi ägnade oss mest åt småprat och lite spaning efter sjöfågel. Då plötsligt hände det! Exakt samtidigt såg Göran och jag en ganska stor ryggfena bryta vattnet 50m framför båten. Sedan såg vi den mörka ryggen välva sig över vattnet. En späckhuggare! Dagens höjdpunkt utan tvekan.
Lugnet återvände snabbt. Vinden mojnade och ca 5nm från kusten gav vi upp och startade motorn. Jag halvlåg och slötittade upp i masten och noterade något som liknade en extra windex som vred sig i vnden. Det var VHF antennen som hade lossnat och vi funderade på hur länge den skulle sitta kvar. Inte mycket att göra åt med rådande dyning, utan det fick anstå till kvällen.
Väl inne vid kaj i Kinlochbervie, fick Ragnar ta på klätterselen och hänga på sig en lämplig uppsättning av verktyg för att få fast antennen. Givetvis visade sig konstruktionen vara annorlunda än vi antog och det krävdes en extra vända upp till masttoppen innan problemet var löst.
Medan Ragnar roade sig i masten, förberedde Göran och jag maten. Det blev en trerätters middag kvällen till ära. Focaccia till förrätt följt av Spaghetti Bolognese gjord på grovmalen köttfärs från lokala slaktaren i Tarbot. Avslutning blev en fruktsallad gjord på säsongens färska bär och frukter. Och Göran fick givetvis kaffe och en kaka att runda av med.
Göran och jag får tacka Ragnar för en härlig vecka på Skotska västkusten. Vi kommer att minnas den länge. Och vi säger hej då till Roy som det var mycket trevligt att träffa. Ragnar kommer att få god hjälp av honom att ta sig igenom tidvattenströmmarna i Pentland Firth på väg hem till Skärhamn.
Ingen som lyckades få späckhuggaren på bild? Vilken upplevelse! Ha en bra resa hem både Ulf, Göran och besättningen på Valborg!
Det blev en liten bild trots allt. Ryggfenan är missttänkt lik en tumlare när den dyker men då skulle man även se tumlarens kropp. Den stora svallvågen bakom skvallrar om ett mycket större djur
Tack själva Göran o Ulf för en toppenvecka där vi trotsade både regn o dimma för roliga upplevelse på havet och i bergen🤠⛵️🏔️.
Hamnen i Kinlochbervie
Söndag 27/7. Tarbert- Stornoway, 29 nm, 3-11 m/s, lite regn
Startade med svag wsw vind som ökade under dagen till som mest 11 m/s. Tog kurs mot ögruppen Shiant efter passage under bron till Scalpay där tumlare lekte i strömvirvlarna.
Shiant bjöd på rikt fågelliv med bla lunnefågel. En fin ankringsbukt emellan öarna.
Härlig slör in mot Stornoway med ökande vind. En större grupp delfiner lekte en bit från båten.
Stornoway har en väldigt skyddad hamn långt in i viken. Sista bunkringen på Tesco innan vi mönstrar av i övermorgon. Sedan storstädning av båten och landare x2.
Hamnkapten tipsade om två krograr och den första vi gick till hade precis stängt köket, då de hade för få beställningar. Vi fick gå till den andra. Där var det fullsmockat, och vi sattes på vänt. Det skulle ta ca 30 min. Efter en timma drygt kunde vi sätta oss till bords och då var klockan en bit över åtta. Hungern var svår. Köket stängde nio, så det var i grevens tid vi fick vår mat. Den var väldigt god. (Det fanns alltså en anledning att den andra krogen inte hade så många beställningar.) T.o.m kulglass efteråt hann vi med. Då dök också Roy upp som tagit färjan och som mönstrar på för hemfärden över Nordsjön. Även sen kaffe i båten för undertecknad, med sedvanlig sängfösare. Godnatt.
Sjöodjuret vid Shiant-öarna
Lokal yttrandefrihet
Hamnen i Stornoway
25/7 Tarbert, topptur till Clisham peak, 799 möh, dimma på toppen
Busstationen låg nära färjeterminalen och vi kom ivag utan problem. Ingen busshållplats men chauffören förstod direkt var han skull släppa av oss. Toppen låg framför oss i låga moln. Blöt stig, fika efter några km, nu även regn. Ulf valde att stanna här med ett paraply då vi blivit varnade för halkigt stenskravel på toppen. Göran o jag fortsatte uppåt med förhoppningen att toppen skulle ligga ovan molnen men det gjorde den inte. Stigen upp var lättare än vi fått uppfattning om. Nära toppen luktade det brandrök och det visade sig vara 3 engelsmän som tagit med ved upp o gjort en brasa i lä bakom toppröset.
På väg ner lättade molntäcket ngt och vi fick en glimt av de visa vyerna. Örnarna som brukar flyga här ruvade nog i sina bon i dimman, inget bra jaktväder. På väg ner lite halkigt i låglänt terräng pga vatten som rann längs sluttningarna. När vi kom ner var det en timma till bussen så vi liftade istället.
På kvällen bjöds skepparen på fin middag med hälleflundra på hotell Hebrides 😋 Tack till Ulf o Göran🤠 Sen blev det mera regn men imorgon ska det bli fint.
Toppen
4 meters tidvatten, här lågvatten i hamnen
Och här är det högvatten ca 6 tim senare
25/7 Carbost till Tarbert, 49 nm, 6-14 m/s VSV, sol och regn (Carbost, “bost” = Norse för bostad!)
Så var det dags för Hebriderna. Skottlands västliga utpost. Under natten hade det givetvis regnat, men det slutade lagom till frukost. Dagen bjöd på en odramatisk segling på i stort sett en enda bog. Lite mer sjö och vind blev det under dagen, men vi slörade fint mot Tarbert på ön Harris. Så plötsligt upptäckte vi att beräknad ankomsttid uppdaterades gång på gång till det sämre som ett SJ-tåg drabbat av Banverkets tillkortakommanden. När är det var som värst skulle vi inte vara framme förrän vid midnatt. Sjön runt båten la sig märkbart och fylldes av små vita gäss. Vi hade seglat in i ett bälte med kraftig motström!
Med hjälp av järngenuan tog vi oss ut detta bakvatten och ankomsttiden återgick till det normal. Resten av överfarten ägnades åt att diskutera om om vi möjligen kunde ha ett fel på toaletten och septitanken som inte betedde som vanligt. Diverse samtal till varv och supportpersoner gav inga entydiga svar, och vi enades om att problemet inte var något problem, eller hade “löst” sig av sig själv.
Väl framme mötte oss Tarbert med en vresig vind och regn. Som om ön ville markera att på Hebriderna väntar ingen solsemester. Men hamnkaptenen var vänligheten själv och anvisade oss sista platsen vid bryggan där Ragnar skickligt “fickparkerade” med någon flagglängds marginal.
Kvällen avslutades på den lokala puben och pizzerian som bl.a serverade pizza med haggis och blodpudding! Göran, som gärna prövar något nytt, intygade att den smakade utmärkt! På puben fann vi även hamnkaptenen och vi fick en väldigt trevlig kväll tillsammans.
Vad som helst kan hamna på en pizza!
Så skönt att toan rättade till sig.
På Skärhamns fantastiska lilla sjöfartsmuseum blev jag förevisad denna snygga potthink från en av Skärhamnsskutorna, plus fick höra historier om backe(långa)fisket på Shetland!
24/7 Quiraing Circle, 10 km
Idag är det vandring på schemat. Valborg får ligga vid boj idag.
Tidig start kl 06:00. Tog kanoten in till bryggan och buss till Quiraign circle. Det gick över förväntan med bussen, och bytet i Portree. Quiraign circle tillhör en av de berömda vandringarna i skottland, med häftiga bergsformationer med namn som ” the prison”, ”the needle” och ”the table”. En vandring på 10km. Väldigt vackert, trots dis för att se riktigt långt.
På väg hemåt hade vi 2 tim bytestid i Portree, vilket utnyttjades till besök på pub med livemusik och bunkring av livsmedel på coop. Kocken Ulf fixade en utsökt curry på kyckling och ris. Fruktsallad på bla skottska jordgubbar. Smaskens. Någon av oss avrundade också med kaffe och sötsaker.
The Needle
Skottska möten på väg ner
After hike på puben
Det blev en dram av smokey Talisker innan bussen😋
En del har sitt på det torra i Portree 😮 Obs 2 personer ombord, syns om du förstorar bilden
Dramatiska vyer. Men vi saknade sol som hade utlovats.
Dagens tur, 10 km, 580 höjdmeter
Man gillar färgglada hus i Skottland åtminstone vid waterfront. I övrigt är det vitt som.gäller.
23/7 Rum till Carbost, 30 nm, 3-7 m/s, bitvis dimma
20+ båtar låg vid Rum, på boj eller ankare. Start kl 09 då ungefär hälften gått, i efterhand inte det klokaste beslutet. Kryss i fina vindar men mkt dålig sikt, tidvis dimma o radarn på. Efter ett tag insåg att i att det var ena gatloppet på väg till nästa hamn, dvs Carbost dit vi också var på väg. En efter en satte på motorn men vi hade fin kryss och segling är ju grejen.
Motorn lät konstigt när vi sen startade den, ett dovt dunkande när varvtalet ökades. Men det lät fint i motorrummet så drevet blev misstänkt. Ingen vit el svart rök m avgaserna. När jag backade en bit lösgjorde sig en hel del tång och sen lät motorn helt fin igen.
Så när vi kom in som ca 15:e var alla platser vid bryggan upptagna. Men vi blev anvisade en bojplats nära bryggan så det känns tryggt med tanke på att planer är att göra en utflykt o lämna båten i hamn imorgon. Precis bakom oss ligger en annan gul boj som markerar ett grund, tur att vi inte gick den vägen till vår boj.
Många båtar i morgondimman på Rum
Förstora bilden så ser du varför denna hamn är så populär
Härligt att kombinera två kära nöjen!
Lång brygga i Carbost med plats för många båtar. Bilden är tagen efter vandringen men vi trivs bra på boken så ingen anledning att flytta in till nu ledig kajplats. £25 vid kaj, £15 vid boj. Engelska gasoltuber finns i affären men ej campingaz.
22/7 Tobermory till Rum, 29 nm, 6-10 m/s V, regn
Under måndagen velade vi fram och tillbaka om fortsatt plan för veckan. Stärkta av den trevliga whiskyprovningen fann vi det bäst att avvakta till tisdag morgon innan något avgörande beslut skulle fattas. Väderutsikten visade sig (tyvärr) inte ändrats sig alls på morgonen, utan vi bestämde oss för plan A, dvs vi förberedde oss för en dag i duggregn med svaga vindar med motor med siktet inställt på en naturhamn på Skye’s södra ände. Plan A innebar att ägna onsdagen år hiking och sedan fortsätta västerut mot yttre Hebriderna med hopp om lite bättre vindar och kanske lite sol. Med siktet inställt mot Skye överraskades vi av betydligt mer vind än vi förväntade. 6-10 m/s och rejält krabb sjö som byggdes upp från ingenstans. Och regn. Som lök på laxen började min mage protestera och när Göran föreslog ett skotskt ägg (hårdkokt ägg med köttfärs runt) till lunch, fanns jag det bäst att koncentrera mig på horisonten i stället. Med tanke på den överraskande starka vinden valde vi en skyddad vik på ön Rum att ankra i för natten i stället. Där ligger vi nu för svaj tillsammans med 10+ båtar. Som gast är ankring väldigt bekvämt. Inget trassel med tampar och fendrar. Bara att krypa ned i ruffen och en väntande landare…
Andra delar av besättningen tyckte det skotska ägget smakade mums till lunch
Ett skotskt ägg med fläskfärs. Fanns även med black pudding och haggis🤢
Bevare mig väl för ett ägg med haggis. Det hade definitivt sänkt mig totalt….
De va en rolig variant – lägger de in ett kokt ägg i degen och gräddar?
Var försiktig med magen, finn crisp och plåster finns ombord!
21/7 Oban-Tobymore, 21 nm, 0-2 m/s V, uppehåll men sen regn
Efter div småstrul på resan från Gbg till Oban med Ryanair och buss, kom vi fram en timma senare än beräknat.
Lämnade Gbg med över 30gradig värme anlände vi Oban med hällregn. Nu är vi i Skottland.
Tidig start med revelj kl 06:00. Karin lämnade för hemresa och nya besättningen lämnade kaj 06:50 med kurs Tobemory. Frukost under gång i stiltje. Motor hela vägen. Tidig elvafika innan vi angjorde flytbryggan i Tobemory. Lokal marknad i hamnen där lunch intogs. Småregn till o från. Ragnar hade beställt whiskeyprovning kl 15. Fyra olika sorter och mycket intressanta diskussioner om lukt, smak, färg, oljighet, rök, torv, korn. Och sedan med en droppe eller två med vatten i glaset blev det en helt annan upplevelse.
Traditionell pubmiddag med haddock och hake ( o öl förstås).
Ruttplanering för veckan som slutar med att vi avvaktar beslut tills imorgon.
Gott och spännande med 4 whiskysorter, sk ”drams”, ca 2,5 cl
20/7 Loch Spelne till Oban, 11 nm, 0-3 m/s, klarade oss precis undan störtregnet
Morgondopp i Lochen, 19 grader trots påfyllning m tidvatten varje dag. Sen blåste vi upp jollen och paddlade in till musselodlingen där det även fanns en flott konferensanläggning. Vi vandrade längs älven där öns kvarvarande ekar och björkar fanns. Även gott om bromsar, slog 10+ på mina ben o händer så byxbenen åkte på trots värmen.
Vi köpte 2kg färska musslor på bryggan för £2.50 och seglade sedan ut på högvatten utan problem. Undvek precis störtregnet innan Oban där vi landade på North Pier. Musslorna kokades med öl och det blev rikliga portioner men ändå en liten lunchrest. Google säger att 500g/pers är en lagom portion…
Härlig musselmiddag – nu vet vi hur den ska lagas när det blir dags för skörd från vår andel i musselodlingen i Stigfjorden
Kul med musslorna som vi lagade till med öl och dillfrön i sittbrunnen i hamn på kvällen. Även roligt vandra på strandpromenaden i Oban som jag känner igen från en resa i Skottland för 30 år sen, då även Mull och lilla lugna ön Iona besöktes (säkert inte lika lugn nu att döma av alla båtturer som annonseras!).
Åt varsin gelato i solen på en parkbänk och njöt av aktiviteten och pulsen runt alla seaside hotell och olika språk som hördes.
Hotande ösregnet kom först vid 22 så nya gastarna Göran och Ulf var dyblöta när de klev ombord vid 23-tiden. Regn i morse igen när jag klev in i ersättningstaxii till Glasgow med 2 brittiska damer – tåget på första delsträckan inställt! Förhoppningsvis hinner jag med anslutande tåg i Glasgow och klarar alla 10 byten (div tåg, buss och båt) längs resvägen och är hemma i Skärhamn om 2,5 dygn!
Fantastiska dagar har det varit sen jag klev på i Stavanger för 3 veckor sen – tack Valborg och Ragnar och alla tevliga goa som varit med på färden – och alla puffins, gannets, grisslor, stormfåglar, får, delfiner och sälar som visat upp sig generöst!
Blir så glad när Ukrainas sak uppmärksammas, som i Oban – Skottlands och Ukrainas flaggor sida vid sida välkomnade i hamnen!
Likadant i Kiruna!
Fint!
Påfåglarna visade upp sina fina skrudar
19/7 Corpach till Loch Spelne, 29 nm, 0-3 m/s, mulet
Slow sailing idag, för ville matcha tidvattnet och komma in i lochen (havsviken) Spelve när det var slack i tidvattnet och inte massa starka strömmar som förde in oss mot skären. Vi lämnade Corpach efter dagens första och veckans sista slussning (av 29!) vid 9-tiden och seglade ut på öppet vatten. Eller ja vi seglade ju inte precis, utan det blev motor halva dagen i stiltjen – farväl Ben Nevis och Fort William och lugna kaledonska kanalen, med kurs mot ön Mull och Oban.
Lugn framfart, ett tag stängde vi av motorn och låg och drev lojt i strömmen, sen seglade vi på focken 2-3 knop, och vid 19-tiden gick vi in i passagen till locken och ankringen. Gott om plats härinne så vi sällade oss till gruppen om 3 segelbåtar som redan ankrat upp. Lugnt och stilla härinne, med de sedvanliga gröna sluttningarna, ulltussar till får, några utspridda stenhus och lite nyttofartyg vid bojar och bryggor. Och sälarna som dykt upp då och då under dagen simmar runt Valborg fortsatt härinne under kvällen. Imorrn får vi utforska mera av vatten och land i Spelne!
Slusskontoret i Corpach
Det varnades för starka tidvattenströmmar i djupvattenkanalen som bara är 50m bred men vi hade helt slackt vatten när vi gick in 30 min före lågvatten. Kanalen in är trång med grund på bägge sidor men vi hade som minst 8m under kölen. Hittade och laddade ner Antares charts som har mkt mer noggrann sjökortsmätning än plottern (https://www.antarescharts.co.uk/index_files/MemoryMapPurchase.htm). Se även https://www.navily.com/mouillage/loch-spelve/46311
Det ser otroligt fridfullt och vacket ut!
18/7 Ben Nevis, 0-10 m/s, sol o låga moln
Goggle Maps stämde bra med lokalbussarna och efter ett byte var vi framme vid Visitors Center. Vi hann med en kopp kaffe på hotellet i Inverlochy. Stigen var lätt att följa med behaglig stigning uppför. Stenpartier men inte som Sherpatrappor, dvs mkt enklare att ta små kliv uppåt. Fikapaus innan sjön på 560m, sedan mer av en stig med måttlig lutning. Zig-zack upp till 875m där vi åt lunch. Sen vände Karin nedåt för att inte överbelasta sitt artrosknä. Jag fortsatte och det var vandring över stenpartier men bara brant på ngt enstaka ställe. Guiden nere hade sagt att det kunde vara svårt att hitta stigen, den har inga färgmarkeringar som i svenska fjällen. Men det var som ett vitt spår mellan gråa stenar med lav på så enkelt att följa. Det var även stora rösen från tiden då det fanns en meteorologisk station på toppen. Sista biten avvek dock stigen lite från rösena.
Jag gick in i molnen några hundra höjdmeter innan toppen så toppfotot är är tagen utan sikt. Men strax klarnade det upp fint på norra sidan och jag kunde se bort mot Loch Lochy där vi kommit dagen innan. Några korpar däruppe men annars inget djurliv. Sen dags att gå ner, även det enklare än jag trodde. Stigen sluttade lagom för att inte överlasta mitt svaga högerknä. Nere på den stensatta stigen gick det fortsatt bra att ta små kliv nedåt så knät gjorde inte ont alls.
Karin mötte mig nere vid Achintee med en kopp goda hallon. Sen gick vi på väg och stig ned till Inverlochy där vi tog en härligt god öl och varsin portion pommes på samma hotellrestaurang som på morgonen. ”Welcome back” sa hovmästaren. Sedan tog vi lokal bussen hem till Corpach. Återigen stämde Google Maps perfekt med busstiderna.
Dimma på toppen, 1345 möh
Men härlig vy när det klarnade upp
Roligt få vara med om Ben Nevis, så mycket härlig energi med alla människor av olika slag som var på väg uppå uppåt. Och några redan på väg neråt, de som hade startat kl 5 på morgonen. Alla åldrar och nationaliteter samsades på stigen, en del med foppatofflor, andra i senaste outdoor outfiten. Många språk i luften, det närmsta svenskan var nog danska röster som hastade förbi. Vi tog det lugnt, jag allra lugnast och vände neråt så sakteliga efter 2/3 av stigen/höjden.
Så mycket fina blommar att njuta av, utströdda på de gröna branterna där får lugnt gick och betade, till synes oberörda av stupen. Här och där i Skottland ligger dock fårkadaver och blir mat åt andra, så lite svinn verkar fårfarmarna räkna med – annars skulle de nog inte låta fåren gå och beta på så vidsträckta ytor utan tillsyn.
Åter nere på infocenter vid 16-tiden kunde jag lösa in min lilla soppåse (verkligen inte mycket skräp men en del ”tappade” chokkadpapper och servetter) mot en utlovad kopp te. Sen stängde centret trots att massor av folk fortsatte att gå både upp och ner för berget – så konstigt i Skottland att allt stänger hela tiden, de skulle kunna göra massa mer nytta för och få in pengar från turisterna om de hade lite generösare öppettider. För att inte tala om alla fish&chips de skulle kunna få sälja om de hade lite fler restauranger öppna på kvällarna, och gärna lite längre än till kl 20. Men öl går nästan alltid att få och de mättar ju också!
Blev några timmars väntan på Ragnar och lite nervöst eftersom mobilen laddat ur. Kom i samspråk med ett gäng pakistanska londonbor som var på reunionresa med universitetskursen de gick gemensamt för 50 år sen. De hade picknick vid ån nedanför Ben Nevis och lovade hålla utkik efter ”a man with a cowboy hat and a stick” medan jag gick uppå berget och förhoppningsvis mötte Ragnar och passade på att plocka hallon. Till slut såg jag en hatt komma hoppandes ned längs stigen och kunde andas ut. Och vi fick en fin promenad längs ån till en öl och lite pommes frites inne i lilla samhället.
Karin på väg upp
17/7 Laggan till Corpach, 6 nm, 0-12 m/s ☀️
Lugnt i Laggan. Dagen inleddes med 18-gradigt morgondopp i Loch Oich och frukost i lilla popupkafeet vid vildkampingen. Lika turistigt och energiskt som i Fort Augustus var det lugnt här, – alla båtar vi slussat med är helt uppslukade och vi är plötsligt ensam segelbåt bland alla kanoter och små motorbåtar. Stilla färd per motor nerför lochen och därefter någon timme i kanalen kantad av tät och grönska. Några kanotister och vandrare var enda tecknet på mänsklig närvaro.
Så plötsligt var vi framme vid Neptun stairs där åtta slussar på rad väntade, och där väntade även ett gäng segelbåtar vi mött tidigare. Lunchpaus så allt var stilla i värmen. Men plötsligt drog allt igång och det var bara att hänga på så fort det gick, annars hade vi fått vänta några timmar eller i värsta fall till imorgon. Vi kom in som sjätte och sista båt i slussen. Kändes fint när vi låg där – en fransk, en belgisk, en amerikansk, en tysk, en engelsk och en svensk båt – alla vid gott mod och sams och långt ifrån världspolitiken. Tills Ragnar bad de andra fartygen stänga av motorn så att vi alla skulle slippa onödiga dieselavgaser som luktade pyton. Jag försökte skoja till det lite och säga att det är ju dyrt också. Det blev dock inget större gehör utan tvärtom lite sura miner och bortförklaringar. Slusspersonalen hade inga åsikter, trots att det är deras arbetsmiljö. Förmodligen har Skottland för mycket olja i Nordsjön för att de ska bry sig om att spara bränsle. Inga elbilar i sikte och väldigt få solceller på taken har vi också noterat, däremot en del vindkraft till havs.
Efter åtta slussar väntade två till en bit längre ner längs kanalen, och sen var vi efter totalt 10 slussar ute i Corpachs slussbassäng och kunde inte komma längre pga tidvattnet. På andra sidan nästa sluss hägrar nämligen havet med sitt nyckfulla ebb och flod!
Flod i slussarna
Långt ner från slussvallen
I den “Keltiska ringen” finns en dramatisk händelse beskriven som inträffade vid Neptun stairs. Men den tar vi på söndag kväll när vi ses…..
16/7 Fort Augustus till Laggan Locks, 9 nm, 0-6 m/s SV
Många slussar idag men nu har vi nått högsta punkten på Loch Oich (32m) och slussat ner en sluss till Laggan
Valborg vid flytbryggan nedanför Laggan Locks, 2,4 m djupt
I Laggan ligger vi tryggt vid foten av branta skogsbeklädda berg med betesmarker längs med vattnet, lite som i Norge. Och får överallt, som små vita ulltussar på håll.
Vi hade hört från besättningen på FarrFarr från Tullboden (Bohus Malmön) som vi låg intill vid i Fort Augustus att det fanns massor med kantareller i Laggan, så förväntansfulla gick vi ut i skogen. Knastertorrt och inte en svamp i sikte! Så vi tröstade oss med en öl på flytande lokala puben, utrustad med ukrainsk flagga – första ukrainska flaggan vi sett sen vi lämnade Skärhamn! Och många flaggor har vi sett sen dess – Shetland och Orkney hade sina egna, Skottland har sin och England sin. Plus alla båtar med sina nationsflaggor och gästflaggor och alla andra möjliga flaggor det pyntas med. Roligt att slussa ihop med så många andra nationaliteter, alla hjälps åt och olika språk och dialekter blandas.
15/7 Inverness till Port Augustus
Det blev lite väntan i solskenet på morgonen innan bron in till slussarna öppnade. Muirtown Stairs är en slusstrappa med 4 slussar. Karin fick gå på land och dra in båten i nästa sluss tillsammans m slussvakten som drog i aktertampen. Sen ut på Loch Ness där vi har fin medvind o seglar på bara focken.
På väg in i första slussen
Karin har god överblick från slussvallen
Slottet Urquhart har stormats och rivits många gånger under Skottlands blodiga historia
Många slott och många får här i Highlands som vi färdas genom. Väldigt vackert på ett lugnt och stilla sätt. Vi tog en promenad ut på landet när vi lagt till i Fort Augustus, och avslutade dagen med GT på en pub vid slussarna med vattnet forsandes. Idylliskt litet ställe, med Kaledonska kanalen som livsnerv och attraktion både för de som kommer över vatten eller via land. Oklart hur idylliskt det varit här under historien – Stenbyggnaderna som är renoverade till tjusigt lyxhotell har tidigare i historien varit först fort, därefter munkkloster och tills ganska nyss boarding school för pojkar ur uppger class som det står på infoskylten.
Inspirerande att läsa bloggen! Har börjat packa och läser samtidigt Keltiska ringen. Bloggen och boken följer jag på sjökortet. I boken har jag just passerat Corryvreckan. Den passagen ska man nog helst hålla sig borta från…..
Någon första ide om var båten är på söndag?
14/7 Inverness Marina till Seaport Marina i kanalen, 3 nm, 8-13 m/s, sol
Förflyttade oss några km från marinan i industrihamnen till kanalens marina, bägge Inverness. Blåste kuling i byarna så var lite pirrigt men kl 11.30 prick efter blåsig väntan på fjorden blev vi insläppta i första slussen. Lite annorlunda än Trollhätte kanal, men med god assistans av slussvakten gick det bra. 100 m längre fram kom sluss nr 2, och sen var vi inne i Kaledonska kanalen. Kändes bra att stanna till här och få lite info på Kanalkontoret. Vi fick en båtplats och förtöjde utan problem – blåste mycket mindre här inne i kanalen än på fjorden.
Efter lite pyssel ombord promenerade vi in till centrum och bekantade oss med Inverness, tittade på fortet och katedralen och drack afternoon te på lugn salong. Storhandling på vägen tillbaka till marinan, ungefär samma priser som hemma. Nu blir det middag till ljudet av första skotska regnet på rufftaket.
Många båtar i slussarna
Vilken spännande resa! 🌊
Jag läser och kan verkligen föreställa mig hur det kändes att vara där, mitt i stormen, för att sedan glida in i kanalen. Det känns som en film! Så intressant att varje steg bär på historia, vare sig det är en gammal fästning eller en eftermiddagste med utsikt över kanalen. Och regnet på taket – det är nästan romantik, eller hur? 😄
Det verkar som att resan inte bara handlar om att ta sig framåt, utan också om de små stunderna som skapar atmosfären.
Ser fram emot fortsättningen! 🌍
Slottet i Inverness renoverades så det gick inte att komma in i
Vilket äventyr!
Så kul att läsa om er upplevelser och se bilder från denna del av världen.
Have fun!
Crocosmia
Wick till Inverness, 62 nm, 2-14 m/s NNO ☀️
Efter att ha vinkat av Maud, Göran o Bill som skulle till hotellfrukost så drog vi strax efter kl 07. Frukost på vägen o efter ngn timmas motorgång kunde vi segla läns på focken. Men efter studerande av ström o tidvatten nära Inverness vid Chanonry Point kom vi fram till att vi skulle anlända dit vid max tidvattenström ut som enligt prognosen skulle möta en kuling tvärs emot, dvs sämsta tänkbara förhållandet för de tidvattenvågor som brukar bildas där. Lite nervöst o hur bromsar man en segelbåt när vinden friskar i akterifrån?
Vi revade focken men när det friskade i ännu mer så seglade vi på bara riggen. Det gick utmärkt o vi gjorde 3-4 knop istället för 6-7. Ankomsten fördröjdes med drygt 1 timme och när vi nu anlände till Pointen var det ganska beskedliga ”race”-vågor. Det är känt som bra obs för delfiner och mycket riktigt simmade 2 st upp till båten men försvann snabbt innan kameran hunnit plockas fram. sen såg vi några till på längre håll.
Nu lugnade både vågor o vind ner sig så vi åt middag i sittbrunnen. Vi seglade in under bron vid 21-tiden o tog sedan en promenad in till stan.
Valborg seglar m bara riggen, 5 knop när det senare blåste kuling akterifrån
Lång dag på sjön. Vilar i Inverness idag och får äntligen vårt afternoon tea for two med scones.
Delfinerna fastnade på fotot 🙂
Här är en till
Gott om sjöfågel i vattnet, här sillgrisslor där en har en “ringvia” runt ögat
Kirkwall till Wick, 42 nm, 0-8 m/s SO, sol sen dimma som lättade strax före Wick
Lämnade Kirkwall i bleke men vinden ökade då vi rundade söderut.
Hamnvärden i Wick Marina lotsade in Valborg och välkomnade oss. Trevlig information om historien och vad som erbjuds.
I morgon mönstrar vi av efter en fantastisk upplevelserik segling och utflykter på Utsira, Shetland, Orkney och mainland Scotland.
Hjärtligt tack till Ragnar & Karin
Göran , Maud och Bill
Wick Marina är mycket trevlig
Wick var en trevlig överraskning – inställd på platsen som gud glömde fann vi ett vänligt samhälle som kämpat för sin existens sen sillen försvann och med små medel nu berättar stadens historia. Vandringar, informationsskyltar, fotodisplayer från den 200-åriga sillperiode och bägge krigen. statyer på viktiga och mindre viktiga män (!) som format staden och alla framgångar den haft. Wick har dock aldrig kommit igen riktigt och man anar hög arbetslöshet och en del social misär.
Gästhamnen dock jättefin och blev årets hamn 2024. Och oförhappandes hamnade vi på en stor parkering där lokala pipe-bandet inkl danserskor uppträdde. En öl på lite avdankad men helt ok pub med brokig heltäckningsmatta avslutade ö-delen del av seglatsen och blev sista kvällen med det gäng som mönstrar av imorrn bitti – tack för att ni hängde med runt Shetland och Orkney!
Tack för härliga dagar tillsammans på hav och land🤠
Thanks to all for a great experience, good food, good company and a different perspective on my country from the sea and from good Swedish friends
Thanks for joining Bill, we really enjoyed your company and guiding us around the Isles and Wick!
Stolt säckpipeblåsare
Skotska danser
Orkney dag 2 hyrde vi bil och lämnade gästhamnen och Kirkwall och gav oss ut på landet. Vi for söderut och hade Scapa Flow på höger sida en bra stund. Mycket dramatik har utspelat sig i denna bukt, med ond bråd död som följd. Mot slutet av första världskriget blev tyska flottan kvar här i väntan på fredsförhandlingarna i Versailles. Den tyske amiralen bestämde att skeppen skulle skänkas för att inte komma i engelsmännens händer. 51 skepp sattes i sank och 9 sjömän miste livet. I början av andra världskriget sänkte en tysk ubåt Royal Navys slagskepp HMS Royal Oak inne i bukten där engelsmännen hade en marinbas. 833 soldater omkom och det blev en fruktansvärd motgång, vilket fortfarande finns kvar som ett trauma förstår vi på Bill som ingående berättar Englands krigshistoria för oss.
Man hade trott att det starka tidvattnet och de trånga passagerna in i bukten skulle vara tillräckliga hinder för invasion, men nu började barriärer byggas. Krigsfångar sattes att bygga de sk Churchillbarriärerna, vilka fortfarande idag bildar vägbroar mellan öarna runt bukten.
Italienska krigsfångar utgjorde största gruppen och de var ganska missnöjda med arbetet och förhållande på den gudsförgätna ön Orkney. De lyckades få igenom att bygga en italiensk kyrka vilket förmodligen höll dem uppe under de tuffa åren med barriärarbetet. Kyrkan är nu stort besöksmål och får ofta besök av ättlingar till de som var med och byggde. Väldigt fin liten kyrka mitt i ingenstans – för de små stenhyttor som de 1200 italienarna bodde i
revs efter kriget.
Nästa stopp blev Ring of Brodgar och Stones of Stennes, där vi fascinerades av enorma resta stenar som liksom Stoneheng Ale Stenar och pyramiderna gäckar fantasin – hur kunde de för 5000 år sen fixa dessa enorma stenarbeten, få hit de jättelika stenblocken från olika håll och resa dem och varför? Vi besökte också en broch (Skara Brae) som vi nu lärt oss är en sorts byggnad med flera våningar och dubbla väggmurar och med olika rum och salar.
Lunchpicknick på en klippa, Yesnaby, med milsvid utsikt och Skottland siktades i fjärran. Uppe på den gröna platån fanns rara växter, bl a den lilla söta Primula scotia endemisk för Orkney och Skottland.
Matinköp på Tesco, glass i solen och pubbesök avverkades också innan det var dags för sittbrunnsmiddag i kvällssolen – säsongens första!
Imorrn seglar vi vidare och missar Island games som kommer gå av stapeln i helgen. Men vi har fått vara med om upptakten och alla förberedelser med flaggspelsupphängning, övningar med cheerleaders mm.
Italienska kapellet som är byggt på 2st
”Nissen huts”, halvrunda tunnelbyggnader
Andra världskriget som ständigt finns närvarande! Som vanligt för matnyttig & intressant reseskildring 😃!
Ja detta avskyvärda krigande – som vi sluppit länge i vår trygga del av världen
Stones of Stennes
Primula Scotia, en raritet
Broch med ringformade murar
Karin och jag firade 20 år tillsammans med Sheila Fleet
10/7 Kirkwall
Dagen har tillbringats i Kirkvall med diverse aktiviteter. Varmt för att vara Shetland och till och med lite sol.
På förmiddagen; shopping, 11-kaffe och S:t Magnus katedral. Sevärd byggnad från 1100-talet.
Orkney museum är också sevärt.
Kopplingen till det skandinaviska är tydlig. Både vad gäller gatunamn och ord i den lokala dialekten.
Dagen höjdpunkt är musiken på Kirkvall hotell. Traditionell musik från området men också svensk folkmusik när de hörde att vi var från Sverige.
Orkney är känt för hantverk med i första hand ull i olika former. Ibland med udda uttryck
Gratis konsert när Orkney Strathspey & Reel Society övar varje torsdagskväll
9/7 Fair Isle till Kirkwall, 55 nm, 4-8 VNV som vred till SSO
Alla båtarna gav sig av kl 8, de flesta med kurs söderut. Vinden höll sig förvåndvärt nära 6 m/s och vi gjorde god fart. Tack vare en vindvridning behövde vi inte slå någon gång. Tidvattnet lyckades vi passa ganska bra med max 1,5 knops motström innan vi smög in i den trånga passagen vid Thieves Island. På väg in såg vi en minkval spruta några gånger. Kort upptäckarrunda i byn på kvällen.
Visst finns det bilar på Fair Isle
Lätt att komma nära lunnefåglarna. Fotot är taget m telefonen
Underbar liten ”clownfågel” 😃! Märkligt att de är så oskygga.
8/7 Lerwick till Fair Isle, 42 nm, 3-8 m/s NW ☀️
Efter 4 nätter i Lerwick var vi redo för havet igen. Söderut förbi Sumburgh där det varnas för tidvattenströmmar men det var lugnt för oss. Behaglig segling söderut och nästa tidvattenvarning var vid norra udden av Fair Isle. Som mest 2 knop men autopiloten klarade det fint genom att styra lite på sniskan.
Väl framme i den trånga hamnen fick vi ligga som 4:e båt och fick snabbt sällskap av ytterligare en båt utanför oss. Sen blev det fria aktiviteter och jag fick till fågelberget där jag satt i 2 timmar omgiven av lunnefåglar som kom hoppandes inom någon meter från mig. Alla flög snabbt iväg när labben flög över men de kom snabbt tillbaka. Bild kommer senare på den lunne som kom med fiskar i munnen och landade in i boet. De andra gick på olika promenader. Färjan trängde sig in bakom oss i den lugna hamnen.
Ett hundratal lunnefåglar hade sina bo i sluttningen
Delfinerna gjorde oss sällskap ca 10 min
Mat till ungarna
Så fina bilder! Måste vara ett paradis för fågelvänner!
Ja stort fågelcenter här – fågelskådare bor på logement i tjusigt nybyggt hus nära hamnen, säkert många ornitologers dröm att få komma till Fair Isle!
Under 3 dagar har vi åkt norrut, österut och västerut i den lilla hyrbilen som Bill skickligt rattat, skotte och van vid vänstertrafik som han är! Vi har blivit väl omhändertagna av honom och Liz samt Marjorie och Ian som bor här i Lerwick, där vi legat centralt i gästhamnen sen i torsdags kväll när vi anlände från Utsira, något mörbultade. Gänget är gamla vänner till Göran och Maud och samtalen har flutit på bra med mycket (engelsk torr) humor.
Det är inte en myt att folk gillar gå på puben här, och åtskilliga pubbesök har det blivit! Sämre har det gott att äta ute då det antingen varit fullsatt eller stängt. Men öl och chips går alltid att få!
Första dagen iland regnade det och var stämningsfullt grått. Vi avverkade den lilla stan (7000 inv), handlade shetlandshantverk, tillbringade några timmar på typ regionmuseet som förklarade allt av natur, kultur, fiske mm. Middag blev vi bjudna på hemma hos Marjorie och Ian, massa gott att dricka och olika kinesiska rätter de beställt från restaurang.
Lördagen bjöd på blandat väder och då åkte vi norrut, till Northmavine och de fantastiska vulkaniska klipporna på Eshaness – inget för den med anlag för svindel! Vi besökte även Scalloway där Shetland bus hade sitt huvudsäte under 2a världskriget, ett samarbete mellan England och Norge i kampen mot tyskarna. Gripande att stå där vid monumentet och ta del av historien.
Vi stannade även till i St Magnus och besökte ett litet wild life rescue center som tog hand om skakade djur hittade i och vid havet.
Söndagen var vädret bättre vilket passade bra eftersom vi skulle skåda fågel! Med färja och gummibotte tog vi oss till ön Noss där endast får och fåglar bor, förutom de 2 tjejerna som sköter det lilla centret/naturrumet och hjälper besökare tillrätta. Runt Noss var det ca 8 km att gå och vi var bara tillåtna följa klippbranterna, delvis kantade av omsorgsfullt upplagda stenmurar (så att fåren inte skulle trilla ner). Ett fantastiskt fågelliv bjöds längs hela sträckan – havssulor, sill- och tobisgrisslor, lunnefåglar, stormfåglar mm.
Idag körde vi söderut, till sydspetsen Sumburgh. En viktig fyr finns där, vars radar hjälpte till att rädda engelska fartygen på Scapa Flow från tyskarnas luftanfall – 2 gånger! Och ändrade utfallet av 2a världskriget. Men vi var där fr a för fåglarna – repetition av gårdagens men här fanns även de söta tordmularna, och väldigt sociala lunnefåglar som snällt visade upp sig på några meters håll. Strax norr om Sumburgh ligger Jarlshof, en arkeologisk dröm med lämningar av stenbyggnader sen 4000 år – så spännande och vackert vid den fina stranden. Vid St Nina vandrade vi längs sandstranden och Maud tog ett spontant dopp i det 12 (?)-grafiga vattnet. Väldigt vackert med havet som slog in på bägge sidor av sandkilen, kunde varit Söderhavet om inte temperaturen hade avslöjat nordligare breddgrader!
Bara en sista kväll i Lerwick kvar – bord är bokat på The Dowry så vi ska inte bli lottlösa. Shetland ger mersmak, på något sätt kommer vi igen!
Tack Karin för att du är vår guide och denna fantastiska och detaljrika reseskildring 👏🏼👏🏼👏🏼
Kul att ni följer oss från lugna gatan i Halsbäck! Här på Fair Isle också lugnt och gammaldags
Historiska vingar i Jarlshof
Shetland Bus var en viktig del av motståndsrörelsen. Vår kompis Hasses pappa basade för den norska flygaktiviteten där man släppte motståndsmän med fallskärm för sabotageuppdrag. efter fullgjort uppdrag evakuerades man med båt.
Närbild på skeppet
Så roligt och intressant att få följa er seglats! Härligt att allt gått så bra m tanke på att det varit ovanligt blåsigt iaf här i Ellös. Fortsatt go tur!!
Kul att du är där i Ellös och följer oss Kristina!
2-3/7 Utsira till Lerwick, 207 nm, 6-11 m/s, mest ☀️
Snart framme, Lerwick i sikte!
Upp kl 06 och avfärd kl 07. Vi märkte inte mycket av kulingvarningen så det var lätt att lägga loss även om vinden låg på från bredsidan. Ett rev till att börja med och vi gjorde fin fart i 8 m/sN vind. Routern i masttoppen följde med oss ända ut till 35nn från land då vi laddade ned en sista Gribfil. Efterhand vred vinden till NV och minskade till 5-6 m/s men vågorna la sig markant och vi gjorde fin fart 5-6 knop. Efterhand började stormfåglar cirkla runt båten när vi närmade oss vindkraftverken.
Natten smög sig på men det blev aldrig riktigt mörkt. En orange måne gick ner i babord. Oljeplattformarna var som upplysta jättelika kryssningsskepp. Vi styrde på vår kryssbog mellan dom och hoppades fånga upp någon nätsignal som Staffan berättat om men dom var helt tysta. Den närmaste var vi 1 nm ifrån. Ingen nätsignal men däremot en orolig vaktbåt som följde oss på avstånd för att vi inte skulle komma närmre. Vi hade tänkt ladda in en färsk Gribfil men det fick bli en prognos via Inreach som stämde fint med tidigare information.
Hittills hade Predict Wind prognosen stämt fint och vinden vred mot NV. Efter något slag inföll sig även den utlovade fortsatta vridningen ända ned mot SSV och då fick vi fin halvvind i 6-7 knop in mot Lerwick.
Vi ropade up Lerwick Port på kanal 12 och blev anvisade plats i Albert Dock där vi la till utanpå en annan båt med gul flagga hissad (pestplaggan!). Sen ringde vi Border Force (tullen) för att klarera in. Våra engelska vänner Bill o Liz vinkade på kajen men vi visste inte om de skulle få gå ombord eller vi få gå iland. Kvinnan på Border Force var mycket vänlig och när jag bekräftat att vi submittat en Voyage Plan med alla passagerares pass ombord var hon nöjd. Det var bara att hala pestflaggan och gå iland. När jag sa att då tänkte vi oss öl, fish and chips så önskade hon trevlig måltid. Så enkelt var det att anlända m båt till UK 🙂
Det blev en törstsläckande öl på krogen men köket hade stängt så vi avnjöt en god middag med frystorkat innan vi somnade in. Göran o jag som bara sovit 2-3 tim på natten var glada att sluta ögonen i en båt som var förtöjd i hamn.
På väg över Nordsjön
Goda nyheter!! Heja er 👏🏼👏🏼! Blir något att fira i Lerwicks hamn 😃
Ja nu har vi firat, med hittills (på 1 dygn!) 3 pubbesök och en middag med mycket mat och vin hemma hos Marjorie och Ian
Vilket äventyr ni är ute på!
Skönt att ni är i goda händer nu.
Ja väldigt goda händer på fast mark – men imorrn ska vi ut på Nordsjön igen!
Grattis! Nya marker att utforska! Hoppas måsarna inte är så aggressiva som i Skottland! Ser att ni ligger tryggt mellan två tyskar. Synd att AIS ligger så långt ner och bara kommer längre och längre ner.
Ligger tryggt i hamn i Lerwick ja och idag fick vi sällskap av 1000-tals turister som skjutsades in i små shuttles från kryssningsfartygen Aida och Marina som lagt till för ankar ute i sundet
Serien “Shetland” drar säkert en hel del turism. Undrar hur länge det sitter i. Udaipur i Indien försöker fortfarande slå mynt av James Bond filmen “Octopussy” från 1983….
Kommissariens hus
Valborg i Utsiras hamn
1/7 Skudneshavn till Utsira, 18 nm, 12 m/s S, sen N, molnigt
Utsira, denna ö som vi hör på Sjörapporten – syd Utsira.
Nu har vi fått se denna fina ö i verkligheten. Fin ö mitt ute i havet med ett spännande kulturinslag av “wallart”.
På väg in mot södra hamnen
Väggmålning av Nordens första kvinnliga kommunchef, ett val som ”kuppades” av kvinnorna när männen var ute på sjön
30/6 Tananger till Skudeneshavn 16 nm, 6-12 m/s SO, molnigt
Samling i Tananger under dagen för avsegling mot Shetland – Karin med buss och tåg från Tjörn via Oslo och Maud och Göran från Sälen och Luleå via Rena och Oslo med bil, tåg och flyg. Kastade loss vid 17-tiden och anlände Skudeneshavn på Karmøy med landförbindelse via Haugesund vid 21. Förtöjde utanpå bedagad träskuta (med tjärade däck som färgade nyinköpta vita skosulor svarta!) i den lilla gästhamnen. Under middagen och efter konsultation av diverse väderappar togs beslut att segla till Utsira nästa dag, dvs sovmorgon i stället för att stiga upp i ottan och dygna till Shetland. Så det blev ett glas vin till maten och småprat om gamla seglaräventyr fram till midnatt.
Nya glada gastar
Naturen bestämmer flexibeliteten👍.
Utsira känner vi ju igen från SMHI. Fortsatt go’ tur.
Varma klippor vid Stigfjorden 😎! 🤗🤗🤗
Hur går det för er i Nordsjöns böljor och vind 💨?
Mer än fullt upp med seglingen ⛵️utgår vi landkrabbor ifrån! Stay safe! 🤗🤗
Utsira med 200 invånare hade full service med affär, skola, bassäng, kommunhus, restauranger (fast verkade stängda) , konstprojekt mm
Väntar med spänning på fortsättningen… Och ny plotter låter också spännande!
Trång hamn i Skudeneshavn
28/6 Tananger, 4-8 m/s SV, ☀️ på kvällen
Fint idag men kulingvarving imorgon så svårt att ta sig tillbaka från Kvitsøy dit jag tänkt mig. Så det blev handling och utforskande av nya plottern. På kvällen en vandring runt Melingsholmen som är en karg halvö mitt i bland industrihamnarna.
Valborg i kvällssolen. Svår hamn att lägga till själv i när det blåser västligt eftersom det inte finns några pollare eller ringar utan bara plankor som man ska trä in repet under (syns om man förstorar bilden).
27/6 Fisketur utanför Tananger, 6 nm, 4-7 m/s SV ☀️
Vi tänkte fiska lite till middagen och provade på 3 grund som såg fin ut på sjökortet. Gott om fiskekon på lodet men det blev bara ett hugg och ingen fisk. Det enda vi håvade upp var plastpåsen till lunchmackorna som blåste i sjön. Efter tankning la vi oss längre upp på bryggan där det är lite djupare (undvik de 2 platserna längst i söder på bryggan där det bara är 1,8 m djupt vid lågvatten!). Sen gick vi en tur för att titta på Los-statyn och fick samtidigt en fin promenad längs stranden. Vi avslutade men en god lokal på hotellet för 159kr glaset (0,6l). Jämförpris på ölen 265 kr/liter mot 15.50 kr/liter för diesel! Skottland nästa 🙂 Vi fick god fisk ändå när vi delade på en matjes med gräddfil.
Los (lots) var ett hårt yrke. Efterföljarna på Valborg har det betydligt bekvämare.
Inget staket till denna get som har en GPS-bjällra
Sällskap på strandpromenaden
Berentsens är en god lokal öl
Fint besök på bryggan, en norsk femböring
Strandpromenad i Tananger
Lycka till med överseglingen. Jag har börjat packa lite, läser boken ”Den keltiska ringen”, som handlar om segling i skotska vatten bl.a.
Jag hoppas vindarna är med er, så att ni är framme innan vi landar den 20:e.
26/6 Egersund till Tananger, 38nm, 6-15 m/s S, mkt regn på slutet
Efter tre nätter i Egersund i väntan på rätt vindar var det skönt att komma ut på havet igen. Norr ut i en fin slör som mest 15 sekundmeter men oftast med mer moderata vindar på bara focken. Vid Jären en liten gir med halvvind som följd. Valborg stretade på i 5 till 7 knop mest hela tiden. Vid 17-tiden gled vi in i Tanangers gästhamn i ösregn, ledig plats längst ut på bryggan som visade sig vara grund och tidvattnet på nedåtgående ingen bra combo. Vi beslutade att förflytta oss mer in på bryggan och fick först flytta grannbåten som hade god marginal till bakomvarande båt. När det var dax för oss att flytta så satt vi fast. Med hjälp av motor, vinschar och drag kom vi loss och kunde komma in och torka oss och kläder.
Feistein fyr
25/6 Inblåsta i Egersund. Vandring till Trollpikken 16km ☀️
Det gick bra att byta gasolflaskan på Circle K 🤠 Vi gick genom ett mycket varierande landskap, hagar med betande får, klyftor med branta väggar och partier med stora stenbumlingar som påminde om Island. dit gick vi på stigar och små grusvägar, hem tog vi stora vägen. Lite ömma knän och fötter när vi var åter kl 19. Sen fin fisksoppa på restaurangen på föregående bild som ligger precis bredvid gästhamnen.
Trollpikken som är lagad på mitten efter att någon slagit in kilar i en spricka så att främre delen föll av
Det gick att krypa in bakom och komma upp på den
Bra att du stod innanför lagningen!
Mestadels bra skyltat
Vägen kantades av fingerborgsblomma som innehåller digitalis, en bra hjärtmedicin
24/6 inblåsta i Egersund
Efter en blåsig natt studerades väderappar i en strid ström. Beslut, vi avvaktar till lunch. Lite handling på stan och efter ytterligare väderstudier kunde vi konstatera att vi blir inblåsta vilket oxså förmodligen kommer att gälla för morgondagen då vinden vrider till nordlig!
Dagen ägnades till strövtåg på stan och diverse administrativa sysslor. Avkopplande och skönt efter några tuffa dygn på havet.
Flytande restaurng med lockande meny
23/6 Rasvåg till Egersund, 30nm, 6-15 m/s, SV-NV
Charmigt litet samhälle som vi dock inte utforskade närmare eftersom vindrikningen såg bra ut med SV till en början då vi kunde gå med fulla segel. Det kom dock en regnfront emot oss efter några timmar och den såg så hotande ut att vi snabbt tog in 2 rev på storen och revade focken. I sista minuten visade det sig, snart både regnade och blåste det kraftigt, som mest 15 m/s. Efter ca 1 tim lugnade det ned sig och solen kom fram igen så vi fick en behaglig segling upp mot Egersund. Lite trixig tilläggning då gästhamnen ligger i älven med någon knops ström men vi lyckades backa oss in i sidvinden och fick hjälp av norska grannar att få ordning på tamparna.
Gästhamnen i regn
21-22/6 Havstenssund till Rasvåg, 145 nm, 3-19 m/s
Vi kom iväg vid 10-tiden på fm och gjorde ett slag söderut. Ganska snart vred vinden så att vi kunde hålla kurs västerut i god fart. Efterhand mojnade det och vi körde motor ngn timme. Men sen återkom vinden igen och hade nu vridit mer åt norr. Men även denna vind dog ut och det blev motor en kort stund igen. Vi var då på väg att ge upp och styrde mot kusten för att söka hamn. Men ändrade oss då prognosen var att det skulle börja blåsa vid 02. Redan vid 23 kom vinden igen och Harald knoppade då in i kojen. Han blev väckt för att ta ned storseglet kl 02 eftersom vi väntade ökade vindar akterifrån. Sen seglade han på focken medan Ragnar tog sig en 2 tim tupplur. Vinden ökade sakta och enligt prognosen skulle det bli värst vid Lista med 18 m/s. Så vi revade focken och fortsatte med tanke att söka hamn i Farsund. Men ovädret hann ifatt oss före Lindesnäs med läns i byarna på upp till 19 m/s! Valborg rätade dock upp alla svängande vågtoppar fint med autopiloten medan skummet yrde omkring oss. Så när vi kom till Lindesnäs var det klart lugnare och vi insåg att ovädret låg före tidtabell. Därför valde vi att fortsätta i den förliga vinden och mycket riktigt blåste det inte mer än 12-13 m/s vid Lista. Fortsatt god fart och 10-12 m/s när vi lovade norrut mot Rasvåg där det blev väldigt lugnt. Enda gästbåten var en fransman som var ute på 3-mån långtur.
Stora vågor bakåt men de ser ganska små ut på bild
Gott med en landare när vi kommit fram!
Fint komma fram till Havstensund efter dag på hav med gammal sjö – halva besättningen lite tagen och uppskattade fastlandet. Farväl Valborg med kapten Ragnar och gast Harald som seglade väg i frisk vind och sol på midsommardagens morgon – ha en fin tur över Skagerack!
Vi som stannade i Sverige sjöng för Christina och fick smarrig 70-årstårta
20/6 Skärhamn till Havstenssund, 46 nm, 6-8 m/s V
Fin segling med sol o förliga vindar så vi kom i tid till midsommarfirandet 🤠⛵️
Härligt väder och en gast som var glad att få styra lite!